Stinas matvånda
Stina ringde nyss. Hon ringer väldigt ofta och pratar om vardagens alla turer. Tänk om jag inte hade henne. Då hade jag haft färre tankar om många saker i livet. Nu berättade hon att hon hade varit på en nyårsfest hos vegetarianer och där alla gäster skulle bidra med något till matbordet. Detta hade gett Stina lite bekymmer.
Leka TV-kock
Det kan vara svårt med vegetarianer, sa Stina. De vill naturligtvis äta lika god mat som vi köttätare så jag fick lägga min panna i djupa veck och fundera på om jag överhuvudtaget kunde laga något av grönsaker. Det kändes som om det stod still i huvudet, sa hon. Så berättade hon att hon hade kommit att tänka på de där TV-programmen där det kommer en kock och bara ”snor ihop” något som finns på hyllorna hemma hos någon kändis och sedan … som ett trolleri står en festmiddag på bordet. Det brukar se så enkelt ut. Den taktiken skulle hon prova!
Koka soppa på en spik
I en kruka på köksbänken hittade Stina den sista löken som fanns kvar efter det stora julinköpet. I kylskåpet fanns några paprikor som alla matlagande julgäster hade missat och minsann om där inte fanns två paket med champinjoner också. Stina brynte allt och lade grönsakerna i lager på lager i en ugnsform. Sedan täckte hon allt med djupfrysta ärtor vilket hon ångrade när hon såg resultatet, men gjort var gjort. Ärtorna hade också glömts bort trots att hela familjen älskar ärtor. Det hade kanske varit för mycket att välja på.
En glad äkta man
Stinas man Stig brukar säga att då de haft gäster finns det ofta så mycket saker i kylskåpet att han inte hittar någonting att äta och somliga dagar tvingas han därför att svälta . Det är de dagar då Stina är på vift. På sistone har hon underlätta mathållningen för Stig genom att lägga ett korvpaket på andra hyllan längst fram…. i ögonhöjd så att han kan se det. Hon vill att han ska vara mätt och belåten då hon kommer hem. Stina vill ha en glad man så hon brukar fundera ut saker som gör honom glad. Korv är en sådan sak.
Tzatziki kan vara bra att ha
Nu skulle Stina göra en sås för att gömma ärtorna och hittade en bortglömd färdigriven Parmesanost i skafferiet Den tömde hon ner i en kastrull tillsammans med grädde och rev även ner den sista ostskalken av julens Cheddarost. Nu hade hon blivit så modig att hon hällde i en rejäl dos av Tzatziki också. Den ville hon bli av med eftersom hon gjort en alldeles för stor sats till jul och fått äta av den till nästan allting för att den skulle gå åt innan den blev för gammal. Hon hade till och med brett Tzatziki på smörgåsen till frukost (för den nyttiga vitlökens skull). Till slut åkte så maträtten in i ugnen för att bli vackert gyllenbrun. Sedan bar det av till festen med maten inlindad i tidningar och därtill insvept i en filt för att hålla värmen.
Slutet gott – allting gott
Festdeltagarna hade blivit lyriska över Stinas gratäng. Stina sa: ”Man kan ju inte slänga mat så det var en bra lösning att leka TV-kock.” Jag minns orden som ofta sas vid matbordet under min barndom: ”Tänk på barnen i Biafra”. Då var man tvungen att äta upp allt utan att klaga. Inte undra på att man är lite tjock.